Det börjar bli löjligt!

Jag älskar verkligen den här vintern. Att ha kritvit pudersnö i alla vintermånaderna är ju det man tjatat om hela sitt vuxna liv. Därför tänkte jag tiga ihjäl alla som klagar, men nu börjar det bli löjligt mycket snö och Helena, som inte får uppleva detta behöver iallafall få en liten inblick!

Varje morgon, skottar man en smal gång till bilen, varje kväll, skotta bort en snövall som plogats upp. De snöhögar dit man kastar bort snön är nu över två meter höga vilket gör det otroligt tungt att kasta upp all snö. På gatan ser man inga häckar längre då snön är högre än häckarna. OCH jag överdriver inte!

Snöhögarna som bildats av att vi skottat av en del från taket når över fönsterbrädorna. Viktor blev erbjuden att klättra upp på taket och hoppa ner. Jag hejjade på och var inte ens orolig! (Han bangade dock)

Barnen klarar inte att gå runt huset utan att vi skottar en gång. Snön når dem upp till bröstet.

Kaninburen, du vet, den kan man inte längre lokalisera på tomten.

Viktor har byggt en rodelbana på vår tomt, det är inte längre lönt att gå hela vägen till bandybanan för att leta snöhög.

Nere i stan finns det ingen möjlighet att snedda över vägarna. Det är bara vid övergångställena det finns möjlighet att komma på rätt sida av trotoaren, vilken oftast bara är ca 40cm bred.

Infrastrukturen i Sverige är ur funktion. Jag skulle varit i Linköping idag men tågen står stilla i hela landet. Att ta bilen var inte aktuellt, det skulle (och har) snöat i södra sverige under hela förmiddagen.

Lite bilder kommer här, men det är svårt att fota så man fattar!