Bakom denna skitbil finns en anslagstavla. Jag stod där och läste vad pensionärerna i byn skall ha för sig framöver, ja när boulesäsongen sätter igång och vilka tre damer som ansvarar för kaffet vid veckans torsdagsmöte i klubbstugan (Ann-Margret, Siv och Gun). Då kom en vindpust! Skitbilens doft kom över mig.Tror ni att jag tyckte det luktade illa?
Tror ni att jag höll för näsan och raskt gick vidare?
Tror ni jag fick kväljningar?
Nej, jag drog djupa halsbloss, stod kvar länge och funderade. Det luktade barndom. Det luktade som när man följde med pappa till Olas grisar. Som när man hämtade foder i kvarnen i Näsum (minns bestämt att mamma backade sönder ett baklyse där en gång) Det luktade som när man plockade sten på åkrar 8 timmar för en kexchoklad. Det luktade som i farstun på Gillaruna gård. Det luktade barndomsminnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar