Vårdikt

Jag har plockat fram dynorna till trädgårdsmöblerna idag. Borstat bort dammet och suttit i solen med en kopp kaffe. Hittat den där soliga hörnan där man kan sitta med kortärmad tröja och mysbyxor. Med min kopp kaffe i solen.

Jag har sett barnen hoppa på sin studsmatta idag. Sett dem skoja sådär våldsamt så man knappt vågar titta. Vågat titta ändå och insett vilken glädje och vardagslyx som finns i att se sina barn hoppa med fleecetröjorna slarvigt slängda i gräset, som ännu inte börjat växa.

Jag har suttit och druckit mitt kaffe i solen med barnen på studsmattan. Solen som tittar fram bakom de tallar som döljer de sjungande fåglarna. Tallarna som släpper igenom fågelsång och solglimtar men inte avslöjar vilken fågel som sjunger.

Jag har suttit i trädgårdsmöblerna på de dynor som jag plockat fram idag.